Engelsfors, modul 3 - Sjön och broarna 

    Meny - FREMO-N

2008-08-27


Broar, bropelare och vatten 


06-07-09   Bygge av den långa stålbron 

Förebilden är denna stålbro över Kolbäcksån/Strömsholms kanal utanför Fagersta.
Brons längd är i orginal c:a 110 meter och består av två sektioner.
Den närmaste delen där farleden passerar under bron och en längre och kraftigare sektion längst bort.

I modell kommer bron att komprimeras lite grann för att få rum på anläggningen.
Den blir 55 cm lång, vilket skulle motsvara 88 meter i skala 1:1.

Bron är en egen etskonstruktion i 0,5 mm nysilver.
Mera detaljer om hur bron är konstruerad och byggd finns finns här .........
top

06-07-15   Bygge av den korta betongbron 

Förebilden är denna järnvägsbro som finns vid västra infarten till Arboga.
Fotot taget den 21 februari 2006
Här går den över en väg, på anläggningen kommer den att korsa en mindre å istället. 
 

Fundamenten är tillskurna direkt ur markskivan. 
Brodelarna är skurna ur 1,5mm styrenplattor 
  

Grundmålat.

   
Här är båda broarna på plats för provkörning av rälsläge.
Det skulle så småningom visa sig att rälsläget inte alls var godkänt.

06-10-30    Ibland blir det fel, då får man backa och börja om.   

top
Modulerna fick sitt första elddop på Järnvägsmuseets moduldagar under oktober.
Det mesta fungerade som det var tänkt, men med all tydlighet visade sig ett problem som jag under de första proven försökt att förringa.

Avsnittet hitom den högra bron på bilden nedan ställde till problem. Modulskarven var inte helt OK och kurvan hade blivit tvärare än vad jag tänkt från början. Förutom att många vagnar (inte alla) gärna spårade ur i skarven var det tvärstopp för Reginatågen.

Reginorna har jag byggt med rätt korta vagnsavstånd, så korta att vagnarna hängde upp sig på varandra i det skarpaste avsnittet av kurvan och när de sedan kom till den slarviga skarven var det helt kört. 
Reginorna är ju byggda för att köras på den här banan..........
  
 
Det var nog bara att bita i det sura äpplet, kurvan måste rätas och och för att göra det måste brofästet flyttas. Inte så roligt när rälsen är fäst och brofästet är utskuret i samma enhet som resten av "naturen".
Men att ha ett avsnitt som inte går att köra på är värre, så till verket.......
     "Sprängningsarbeten i styrofoam-berget och husfixet ordnar utrymme för rätningen.

Brofästet flyttat två centimeter åt vänster. Skillnaden i spårlägen syns tydligt. 
  

 
Banarbetet från framsidan. Brofästet i någorlunda skick i ny position.
Stensättningen av de nya sidomurarna går snabbt med skalpellen i det mjuka materialet.
 
 
Nytt rälsavsnitt provas in mot bron som jag nu är väldigt glad att jag gjorde löstagbar :-)
 
Nya anslutningskablar lödda, rälsen fäst och limmad.
Därefter har även tomrummen i banvallen fyllts ut med styrofoam och Husfix.
 

top
  
2006-11-02 Fortsatta motgångar
 
Nu passerar Reginatågen både modulskarv och kurva utan att spåra ur.
 
Däremot är det fortfarande problem på själva bron.
Det är bara Tb-loket som går bra, övriga lok har kraftiga strömupptagningsproblem.
De hackar och behöver högt pådrag för att komma över bron.

Någonstans verkar det vara överledning mellan rälerna och metallen i bron.
Dessutom är rälsflänsarna så pass låga på denna specialräls 
Micro Engineering broräls, visserligen code 55 men betydlig lägre räler jämfört med Peco.
Snyggt, men vissa vagnar hoppar på rälsinfästningarna vid varje sliper.

Alltså blir det till att bygga om lite till och kompromissa lite.
Inte fullt så snygg broräls, men förhoppningsvis blir bron fullt körbar.......
 
 
Rälsen riven från brospannet. Ser rätt trist ut......
   
 
Men ett par kvällar senare är rälsen åter på plats och det är dags för provkörning.
   
2006-11-07 På rätt väg igen
 
Äntligen fungerar modulen och bron som det var tänkt.
Reginorna och flera andra lok provkördes med godkänt resultat.

Nu kan jag lämna modulen för vintervila för att förhoppningsvis återuppta arbete i vår.
 

 

2007-03-26  Bropelare tillverkade
Bron kompletterad med tre bropelare, snidade i blå styrofoam.
 
Här finns en byggbeskrivning av pelarna...

 

top

Målning av vattenytan  aug-sept 2006

Börja med att lägga en slät skiva, masonit, MDF-board eller liknande där vattnet skall vara. Ytan spacklas och slipas för att bli riktigt slät.
Därefter kan landskapet formas, strandkanter och klippor läggas på plats.
 
När man är någorlunda nöjd med formen skall både landskap och vattenytan grundmålas för att ge en bra grund till kommande lager färg och landskapsmaterial.
 
En första toning för djupverkan har sedan gjorts med en lite mörkare ton.
De djupa avsnitten kommer så småningom att bli näst intill svarta.
 
Jag har använt oljefärg eftersom jag föredrar långsamtorkande färg när ytorna skall tonas. Penslar är en smal moddlare för att lägga på och tona färgen och en extra mjuk moddlare för att efteråt släta och jämna ut toningarna i den våta oljefärgen.
 
Ytan lackas en första gång med vanlig blank trälack. 

Innan jag fortsätter med nästa färg och lacklager skall ballasten ligga på plats
för att inte få ner alltför mycket lösgrus och skräp på den färdiga vattenytan.

 
top

2007-05-13  Sjömålning, fortsättning

Efter ett halvår med andra markarbeten är det nu färdigt för att börja måla.
 
Vattnets djup skapas genom att gradvis måla mörkare och mörkare färg.
Jag använder fortfarande oljefärg, men rör ut den i en liten burk till en tunn halvtäckande lasur i trälacken (lösningsmedelbaserad för oljefärgens skull).
  
Vid strandkanten fortsätter man ner under "vattenlinjen" med en sandliknande färg som ganska raskt tonas ned med brunt till riktigt brunsvart på de djupaste ställena. 
På vissa ställen tonas färgen något med grönt eller blått för att ge en känsla av vatten. Vid klippor målar man med grått istället för den brungula färgen.
 
När lacken/färgen torkat slipas lätt för att få bort eventuella dammkorn.
Efter varje färglager skall ett ofärgat lacklager läggas på.
Här är andra toningslagret pålagt och lackat. (Elfenbenssvart och brun umbra)
Eftersom den med lack utblandade färgen blir rätt tunn täcker den inte underliggande
färglager. Detta är meningen då flammigheten och skiftningarna lyser igenom och ger en bra djupeffekt.
  

Slipning, lackning, slipning, lackning,......

Att lacka ett vattendrag tar rätt lång tid och många lacklager blir det.....
Mellan varje lackning skall det dessutom slipas och hur kul är det?
Men det är viktigt för att få en vattenyta utan dammknottror från underliggande lager.
 
Lager med färg slipas bara försiktigt så att inte färgen slipas bort.
Lacklager slipas betydligt hårdare, allt med fint slippapper 320-600.

Vid slipning skall man inte bli skrämd av att allt blir grått och randigt av slippappret.
Det ser riktigt hemskt ut men det är helt OK.
 
När man sedan putsar med fuktad trasa kommer den blanka ytan tillbaka och de gråa slipränderna kommer inte att synas genom nästa lacklager.
 
Tredje toningslagret pålagt, nästan täckande i strömfåran, tunnare mot strandkanterna.
En å har oftast rätt branta kanter så det behövs endast någon centimeters tonad kant utom där det skall vara lite långgrunt, där kan två till tre centimeter räcka för att få rätt utseende.
 
Fjärde lagret brunt /svart, nu räcker djupeffekten.
   
Den långgrunda strandkanten. 
  
    
Totalt går det åt c:a tio (10) lacklager för att ge rätt effekt.

Till det sista lacklagret bör man använda en helt nyöppnad lackburk och helt rena penslar för att få så lite skräp som möjligt, då man ju inte kan slipa i det sista lagret.

Om ytan efter några år blivit matt, kan man bättra på med ett nytt lager lack.Det kan vara lite svårt om man även lagt växtlighet som vass och näckrosor på plats.

Inspiration har jag hämtat från boken Modelltåg 93 i Jens Dahlströms artikel "Stilla flyter ån"
 

top
Till nästa sida.    Banvallsarbeten   --->