|
|
|
|
Innan de sista skenorna kan läggas på plats vill jag ha
vattnet i ån nästan klart. Det blir annars så svårt att måla under
den låga bron.
Då behövs också stenlagda brofundament på plats, samtidigt
passar jag på att bygga ett annat "måste" på modulen.
En gammaldags trång vägport måste jag bara ha med.
Här är förebilden som finns en bit norr om Avesta.
Lite styrofoambitar ur restlådan skall bli stensättningen. En
masonitbit får agera betongplatta (skall målas grå så småningom)
En skalenlig skiss på stensättningen är bra att göra som förebild
inför ristningen.
Sen går man lös med en skalpell med nybytt blad på styrofoamen.
Först ristas mönstret lätt en gång, sedan går man över det
hela igen och vickar och vrider lite på bladet
för att få lite bredare och ojämna springor mellan stenarna.
Styrofoamen har en lite för slät yta, men det avhjälps genom
att dutta med baksidan av skalpellen i lite olika vinklar så att
en ojämn stenstruktur bildas.
Vattenbaserad grundfärg, typ V-slip från Alcro, eller Grundfärg
V från Nordsjö
utgör ett bra underlag för vidare stenfärgning.
Här är porten på plats. De översta betongdelarna har också
skurits till i kraftig kartong
för att lite senare målas betonggrå.
-------------------------------------
På samma sätt tillverkas brofundamenten till järnvägsbron över
ån, där några mässingsprofiler får utgöra balkverk till stålbron.
Brosidorna kommer att göras i styren, men det får vänta ett
tag.
Det är tänkt att bron skall likna denna från Skultuna, även om
modellens bro blir för dubbelspår.
Top
Några ytterligare målningssteg i stensättningsjobbet:
- Efter grundmålning med vitt slabbas en tunn svart rinnande färg
över stenarna så att det sugs in mellan stenarna. (Svart akrylfärg
spädd med vatten)
- Därefter torrpensling med vitt för att ta fram strukturen och
åter höja ljuset. Vit akrylfärg
- Slutligen lite skiftande färgtoner md tunn utspädd akrylfärg
Obränd umbra och järnoxidrött
------------------------------------------------------------------
Det ena brofästet på plats vid vattnet där också dammluckorna
har börjat passas in.
|
|
|
|
|
|
Även om nu rälssektionerna på modelljärnvägen är självbärande
och av den orsaken inte behöver någon extra underbyggnad vid
korta bropassager
ser det i alla fall bättre ut med lite balkar och ramar.
Brotypen skulle bli en balkbro med bärande sidor med förbild från
enkelspåret vid Skultuna.
På modulen är det dubbelspår. Hittade ingen förebild med denna
typ av bro under dubbelspår.
Konstruktionen med bärande sidor är troligtvis bäst lämpad för
enkelspår. Vid byggandet kom dessa broar färdiga och kunde
lyftas på direkt över brofästena.
På ett dubbelspår skulle detta arbetssätt och konstruktion inte
fungera, men.................
Man kan ju faktiskt bygga två enkelspårsbroar i bredd, jag har för
mig att det såg ut så vid infarten från öster till Linköpings
station när jag växte upp.
Det enda problemet är att bron ligger så nära modulskarven och
där skall det vara 25mm avstånd mellan spårmitt, det ger inte
plats för två broar.
Nedan syns kompromissen, en simulerad dubbelbro med en gemensam
brosida i mitten.
Och så försöker jag sära på spåren några millimeter för
att få fri passage, hoppas jag.
Underbalkarna tillverkade av lite blandat material, d.v.s lite som
fanns hemma kompletteraat med lite stödköp.
Mässingsprofiler, (ger stabilitet till bron) samt Evergreen
I-profiler, båda typerna 4,5 mm höga.
Krysstagat på undersidan med tunna Evergreen strips
Brosidorna är byggda av 0,75mm styrenark med kantlister 0,4mm
styrenremsor skurna till 3,5 mm bredd.
Stående flänsar av styrenlister 0,25*1,5 mm. Allt limmat med
cyano-lim.
Det undre balkverket på plats över brofästet.
Och så här kommer det att se ut när brosidorna kommer på
plats. (Väntar till rälsen är lagd.)
Här skiljer det från förebildens konstruktion där brosidorna
tillsammans med tvärbalkarna är en viktig del i den bärande
konstruktionen. (Tvärbalkarna har jag uteslutit i denna
konstruktion)
-------------------------------------------
|
|
|
|
Top |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|