|
Version
1 - Läs mer om bygget av
prototypmodellen
Med lokkåpa
byggd från scratch av stytrenplast |
|
|
Version
2 - Med lokkåpa gjord från ett egenritat etsark |
|
Chassie
|
|
|
Bygget
påbörjades när jag kom över ett begagnat Atlas
GP35-chassie. Det har i stort sett rätt mått. Efter att
ha monterat isär chassiet och lagt undan motordelen var
det dags att börja "banta" chassiet.
Det behövde kapas på höjden och i båda ändarna. De
två "knopparna" på varje sida fick också
slipas ned. Belysningen plockades också bort, då det
kommer att bli för trångt under kåpan för att fixa
ljusledare. |
|
|
|
 |
 |
före
kapning |
efter
kapning c:a 2 mm på höjden och i ändarna. |
|
|
Framtagning
av etsark
|
top
|
|
Som
underlag för arbetet använder jag en ritning från en
äldre Allt om Hobby som jag stämmer av mot egna
fotografier. Från dessa gör jag först en pappmodell,
typ klippark, som jag justerar tills storleken och
vikningarna stämmer.
Till hytten gjorde jag en prototyp i skala 1:40 för att
få en hanterbar storlek under experimenterandet. Konstruktionen görs med hjälp av
Corel Draw och med tanke på det kommande etsarket och
dess begränsningar.
Det var mitt första försök med att ta fram ett etsark,
så det gick åt en del huvudbry till hur man skulle
tänka och konstruera delarna.
- Lite mer om etsning, till
vad, varför och varför inte
- Grundligare information har Mats
Björkelunds skrivit i Modelltåg 96 och på hemsidan:
Västerås
Vagnagentur, under etsning
På bilden nedan syns pappmodellen framför chassiet. Den
udda färgsättningen beror på att etsningen skall göras
i fyra färger: rött - för full tjocklek, gult -
för halv tjocklek framifrån, magenta för halv tjocklek
bakifrån och vitt - för genometsning. |
|
|

|
|
Den färdiga Corel-ritningen gjordes om till eps-format
som reprofirmans datorer jobbar med. De gör en "rippning"
av filen, vilket blir två filmer, en för gult och en
för magenta.
Filmen skickades sedan till en etsfirma som efter ett par
dagar levererade den första etsplåten.
Denna plåt var gjord i 0,3 mm nysilver, lämpligt för
att hålla styvheten i kåpan. |
|
|

|
|
Det var med spänning jag öppnade paketet och kollade
plåten, alla delarna satt fast och mönstren blev nästan
som jag tänkt mig :-)))
Nu var det bara att börja plocka isär, fila bort
fästtappar, vika löda och limma och hoppas på att
vikningar och format också blivit som jag tänkt. |
top
|
|
|
Montering
|
|
 |

|
|
Kåpan
vikt och lödd i fronten. Framför kåpan ligger
ytterligare detaljer som kommer att limmas fast |
|
Lite
"origami"
Hytt och gångbord vikt i ett stycke |
|
|
|
På bilderna nedan syns modellen under monteringsarbetet,
med plogar och räcken.
Kåpan passade chassiet som en handske.
Buffertar är beställda och monteras senare.
Boggiesidorna hade jag inte tänkt på när jag gjorde
etsarket och lika bra var väl det.
Det blev rätt trångt när jag gjorde modellen skalenligt
smal, så det får bli en specialkonstruktion så att
modellen klarar någorlunda radier på
kurvorna.
I samband med att jag tar fram ett etsark för en kommande
stationsbyggnad kommer jag att lägga med boggiesidorna
på det arket. Nu är det bara att vänta tills allt
är klart.
|
|
|

|

|
|
På bilden nedan har även boggiesidorna kommit på plats
tillsammans med nyetsade sidoluckor med bättre
detaljering än första vad jag fick med på kåpan. Här
syns det tydligt att hyttfönstret blev för högt, taket
lutar. På denna modell löstes det med att slipa ned
kanten, sen justerades underlaget till etsarket inför
nästa etsning. |
top
|
|

|
|
|
Målning
Grundning
med kraftigt utspädd grå metallprimer.
Jag har fortsatt med samma grå färg även till
slutstrykningen av tak och underrede.
På denna version har jag valt att blanda en egen gul
färg istället för Jeco:s Banverksgula:
Humbrol gul 74 med ett par droppar vitt 22.
Jecos färg är alldeles för "pippigul" för
den här versionen av banverkets gula målning. Dessutom
tycker jag att Jecos färg är lite besvärlig, speciellt
när man med pensel måste fylla i de små fläckar som
kan uppstå när maskeringen tas bort, men det är min
åsikt.
Jämför version 1, målad med Jecos färg, med den nya
versionens mildare gula färg.
Förebildens om möjligt ännu blekare färg syns på
bilden nedan.
|
top
|
|
 |
|
|
 |
|
|
Ovan:
DLL3108B
i Västerås, augusti 2004
Nedan: Modellen av samma lok, men med en äldre märkning
foto: Olle
Frykmo |
top
|
|
 |
|
|
|
|
|
Dekaler
enligt hur förebilden såg ut 2003
Se
Håkan Zaars bild på Bildrallaren.com
 |
Jag
har använt dekaler med Banverkslogon från
JS-Design och sedan tagit fram egna dekaler på
bläckstråleskrivare för övrig märkning.
Banverksdekalerna är aningen för stora.
Sen har jag fått samma problem som vanligt
med mina egna dekaler, färgen löses upp och tappar
skärpan. Förmodligen för att man måste skära
så nära texten att det läcker in lite vatten,
trots att man lackat dekalen.
|
|
|
|
DLL 3108B
|
|
|
 |
|
|
DLL 3106E
|
top
|
|
|
|
|
Och så en frontvy av
modellen, där det framgår att den ännu inte är helt
klar.
Just det bufferterna saknas, kommer senare....
|
|
|
|
|
|
Två bilder på
förebilden till DLL 3106
Bilderna tagna vid Oljedepåerna i Västerås
2003-05-02.
|
|
|
|
|
|
 |
En Tb i fronten på ett makadamtåg är en vanlig syn
vid underhållsarbeten på banorna. |
foto:
Olle Frykmo |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
DLL3106 till vänster, nu med
buffertar. Det två loken till höger är: DLL 3108 i
senaste märkning samt Tb 290 i den tidiga "röda"
målningen.
DLL3106 och Tb290 är samma lok från olika tidsperioder.
De två loken till höger kommer kommer från den nya
etsplåten, med ett antal förbättrade punkter och med
nyritade dekaler utskrivna via en tysk firma.
(Se
vidare i en separat artikel om dekaler)
|
|
|
|

|
DLL
3108
|

|
Tb
290
|
|
|
|
|
|