Vad är etsning:
Etsade detaljer tas fram ur tunna metallplåtar av mässing, nysilver eller plåt med normalt 0,25 - 0,5 mm tjocklek. Dessa plåtar behandlas i ett etsbad där man i ett syrabad etsar bort metall till hel eller halv tjocklek, eller helt genometsat (hål).
Som underlag används en datorritning gjord i ett vektorbaserat ritprogram på datorn (t.ex Corel Draw). Denna ritning lämnas till en reprofirma som gör två filmer, kallas för rippning.
Normalt görs underlagen i A3-format som är standardformat för etsplåtar.
Filmerna lämnas till en ets-firma som framställer etsplåten maskinellt i ett syrabad.
Man kan även göra etsningen själv, men detta kräver speciell utrustning och hantering av "otäcka" vätskor.

På Mats Björkelunds hemsida finns "skriften" Småskalig etsproduktion
den beskriver mycket bra hela processen från ritning till framtagning av plåt.
Framförallt hur du planerar det omfattande arbetet med att ta fram underlaget.

 ----------------->   Bild på detalj av en  etsplåt

Till vad:
Till plana ytor med detaljer i relief som vagnssidor, boggiesidor, väggar etc.
Tankesättet är mycket likt att konstruera klippark.
Även till smådetaljer som fönster, snickarglädje på husbyggen, skyltar stolpar och annat.
Detaljeringsgraden är mycket fin. Minsta bredd på ett streck/försänkning är knappt 0,2 mm.
Så ett Gunnebostängsel i skala N är ingen match rent tekniskt.
 
Egna exempel:  

Lokkåpa och detaljer till banverkets Qtb	Lite "origami" i den högre skolan Hytten till Qtb:n vikt från ett stycke.
Bild på hela Qtb-modellen med etsad lokkorg, plogar och räcken
Fler etsdetaljer: Stationsnamn, bit av en tegelvägg, tegeldekor, vindskivor med snickarglädje, dörrar och fönster. Samt högst upp, prototypen till ett hängsmycke som skall monteras på en träplatta. (Man kan ju göra annat än MJ-detaljer för att öka intresset i övriga familjen :-)

Till vad passar det absolut inte:
Ytor som är böjda i mer än en dimension, typ noskonen på en Reginamotorvagn.

Nackdelar:
Kostnader och mycket konstruktionsarbete.
Framförallt om man måste göra om första plåten pga av att man inte tänkt rätt vid konstruktionen.
Att ta fram första plåten med rippning och etsning går på c:a 1200:- inkl transport (maj 2004)
Om man tänkt göra en serie plåtar går nästa plåt på runt 500:-

Om man behöver konstruera om detaljerna måste man börja om med en ny ritning och rippning .........

Sammanfattning:
Konstruktionsarbetet och ritningen kan ta upp till ett års fritid.
Har man tagit sig den tiden har man möjligheten att få fram mycket fina detaljer till sitt bygge som är svåra att få fram på annat sätt. Kostnaden är visserligen relativt hög men det beror på vad alternativet är, att inte ta med detaljerna eller försöka på annat sätt.

Ett sätt att få ned kostnaderna är att ta fram en serie plåtar och försöka dela kostnaderna med någon annan intresserad. Men om det är något som liknar en byggsats måste man också ta fram en noggrann bygginstruktion så att byggaren förstår hur det är tänkt och vilka små justeringar som behöver göras på detaljerna.  ( För allt blir med största säkerhet inte exakt rätt på första plåten)

Själv bara gjort två (2) plåtar ännu så min erfarenhet är inte så lång.
Men de två plåtarna blev lyckade och det ger ju alltid mersmak.

Fler plåtar???
Jag har lite ideér om att ta fram ytterligare plåtar med smådetaljer som fler än jag kan vara intresserade av men då bör man kanske sondera terrängen och höra efter om intresse finns innan man börjar.
Får se hur det blir till hösten med detta.

Jag har tagit fram ritningar för följande detaljer i N-skalan som jag själv skulle behöva på banan.
- Järnvägsövergångsskylt - "Livsfarlig ledning"    (Bild på provexemplar)
- Gallerstängsel med överliggande taggtråd