Från källarbana till utställningsbana med nya lättviktsmoduler

 
Bakgrund

back


När jag visade mina två Skultunamoduler för första gången på MJ-2001 i Västerås fick jag en inbjudan att delta med anläggningen på MJF:s höstemässa i Norska Lilleström.

Vid utställningen i Västerås hade banan ingen fungerande trafik utan var mer som ett stort diorama.
Om jag nu skulle visa den vid en större utställning ville jag även ha trafik på banan, det innebar att jag skulle behöva bygga en hel del nytt till banan under sommaren.
Ett par hörnmoduler för att få en rundbana 
Några dolda uppställningsspår för att kunna byta mellan flera tåg på den enkelspåriga banan.
Automatisk pendeltågstrafik där två motorvagnar skulle turas om att trafikera banan vore trevligt.

 
När jag planerade och byggde de två huvudmodulerna hade jag inte en tanke på att de skulle upp ur källaren och visas upp på utställningar. De är lite för tunga och den ena är alldeles för lång. Den går precis in i bilen och då kan ingen sitta i passagerarstolen i framsätet (och det kan behövas när man skall lasta ur bilen igen). 

--------------------------

De nya modulerna fick inte bli för skrymmande eftersom de måste lagras någonstans när banan är hemma igen. Skultunamodulerna  ingår i källarbanan så de har redan sin plats.

Idén var att försöka  bygga modulerna med "lättviksteknik" med styrofoam-skivor som bas och tunn plywood som väggar. Modulerna skulle byggas parvis så att de kan forma en box vid lagring och transport.
Byggbeskrivning

                               --------------------------                                               

En erfarenhet från när jag för första gången visade upp banan på MJ 2001 i Västerås är att det behövs ett bra skydd mot närgångna besökare. Även vuxna tittar gärna med händerna, dessutom "försvann" det ett RC-lok under utställningen.
Barriären måste skydda mot nyfikna fingrar samtidigt som det låter besökaren kunna komma nära anläggningen. En N-skale-bana skall kunna betraktas på nära håll.
 
Efter en del funderande hos glasmästaren kom jag fram till en idé hur skydden borde se ut.
Leveransen från glasmästaren kom dagen före avresan till utställningen.
Det blev inte billigt, men det var nog värt varje krona. Nu kunde jag lugn titta på när besökarna studerade anläggningen. Det kom c:a 6000 besökare på mässan och varje besökare har två nyfikna händer. Några mammor med riktigt små barn tackade mig speciellt för att jag hade dessa skydd på så att även de lugnt kunde låta sina barn titta.

Beskrivning av plexiskydden finns här.

 

    upp

 

sidan uppdaterad: 2002-11-01