Vatten, 
mindre lyckade försök

sidan uppdaterad:  2008-08-27

   back

Vattendrag, eller den långa historien om hur det slutligen kom vatten på anläggningen

Första försöket, Tvåkomponentlack:

Lacken är ju inte så rolig att hantera, den luktar kraftigt och kan ge utslag på händerna.
Sen passar den inte alls ihop med den styrofoam-plast som jag bygger landskapen med, då även strandkanter och klippor. Styrofoamen som påminner om frigolit försvinner där man lägger tvåkomponent lack. Även om man målar innan. Det räcker ju med att man missat en liten prick så äter sig lacken igenom.

Andra försöket, E- Z Water från Woodland Scenics

Iden verkade jättebra. En påse med små klara korn (påminner lite om klassiskt pärllim) skall värmas till en flytande massa som sedan hälls ned i vattendraget.
Giftfritt, luktar inte illa och skall inte ge allergiska reaktioner.

Även här krävs det lite övning för att få önskat resultat. Om det inte är tillräckligt varmt flyter det inte ut ordentligt. Det kan bli problem ändå att få det att flyta ut jämnt i trånga passager. Blir det för varmt kan massan missfärgas och bli brunaktig, men vilken färg brukar våra åar ha ??

Men det fanns ett större problem. Den klara massan var het, mycket het.
I alla fall om man hällde det över mina styrofoamskivor, det blev spännande hål i strandkanten även vid detta försök. jag har nu hjälpligt täckt grottorna med nedhängande grönska tills jag får ork att reparera stenmuren som blev perforerad.

Det finns ett tips för att få massan att flyta ut där den stelnat för tidigt. Man skall använda en varmluftspistol för att smälta ut massan. Det blir inte så bra om man har detaljer som redan finns på plats kring vattnet. Själv provade jag vid slussportarna och vips såg det ut som Salvador Dali varit i farten vid staketet, krokigt och mjukt som bara den.
Visst, man bör ju tänka efter före eller vad det heter, men ibland går det för fort.

Slussen med E-Z Water och grönska som täcker de fula hålen. Notera stagen på slussportens räcke.
En "Salvador Dali effekt" framställd av misstag med varmluftspistol. Får byta räcken vid tillfälle.

- - - -                                                                              upp 

Tredje gången gillt.

Det vara bara att inse att här är det tunnprofilmetoden som gäller.

Alla djupa vattenhåll måste fyllas igen och tyvärr hade jag ju redan format klippor, stränder och banvallar och slusstrappor vid vattnet så det gick inte att fixa till en enkel slät skiva. 
Jag fick fylla igen groparna med ett spackel, jag använde Husfix som jag ändå hade hemma och som stelnar även i tjockare lager. Jag fick blanda det rätt tunt för att det skulle flyta ut någorlunda. Det blev tyvärr inte helt slätt, men med lite slipande blev det acceptabelt.

Därefter var det dags att måla ytan för att ge en illusion av djup och sedan lacka med vanlig trälack.

Jag blev själv förbluffad över hur bra illusionen blev. Mycket bättre än vad de två första metoderna skulle ha blivit eftersom åns vatten ändå bara är lite genomskinligt.