Fredagskväll vid Drambo bruk

Tillbaka


Veckorna rullar på och går som veckor brukar göra utan att något särkilt händer här vid Engelsfors - Drambo.
Då och då blir det fredag och någon gång höjs förväntan aningen när man för ett par dagar får ledigt från kneget.

Den här fredagskvällen börjar väldigt lugnt och stilla när dimman ligger tung i skymningsljuset.
   
Fram ur dimman vid ängarna runt bruket kommer en vit hund springande.
Han kastar bara ett nyfiket öga på de betande korna och fortsätter vidare.
 
Hunden söker sig fram på lite krokiga vägar fram mot sitt mål nere vid forsen, hmm det ser lite ödsligt och övergivet ut här i mörkret....
   
Jo, men det verkar vara tänt bakom dörren som står på glänt.
- Är det någon här? 
- Kommer det flera?  
- Jag kilar in och luktar lite så länge. 

Top

 
Ja vad är det som är på gång denna fredagskväll ner vid destilleriet?
Det ser ut att vara personer på ingående, man tänker tydligen köralite på övertid i kväll
 
 
Vår vita hund har träffat en kompis, troligtvis är det väl brorsan, som också är nyfiken på vad som kan bjudas på sidan om.
 
Luko från Restaurang Stickspåret håller på att lasta pickupen och de här grabbarna verkar behöva komplettera sortimentet i barskåpet.
 
 
Men pass upp! Är det tillslag från myndigheterna??

Nej, lugn. Det är bara ett par av våra lokala riskkapitalister som ser till att inga onödigt nyfikna besökare 
av misstag slinker in i deras nya domäner. Vi själva fick lov att lämna kamera och anteckningsblock utanför lokalen 

Vi misstänker att livsmedelsverket och andra kontrollinstanser inte har kännedom om den extra kvalitetskontrollen man genomför här på fredagskvällarna. Men nu är vi ju djupt inne i Bergslagsbältet och här råder lokala förordningar och traditioner…

Eftersom kontroller och provningar inte bör dokumenteras på annat sätt än enligt fastställda normer och rutiner,
lämnar vi området för ett par timmar.
   


Top

När vi återvänder ett par timmar senare ser det ut som provningen genomförts utan större anmärkningar.
 
Kontrollanterna är på riktigt gott humör och det verkar ha varit tillräcklig kraft i drickat.

Och visst, även om fotot är lite suddigt, kan man ana att det är länsman själv, förlåt polismästare Leif-Gunnar Kask skall det ju vara, som för detta uppdrag har bytt om till civila kläder.

Vid dörren kontrollerar att han fått med sig alla provflaskor och att allt skötts enligt lokala föreskrifter
  

 
OK, den här gossen har kanske provat lite väl noggrant, men sånt brukar för det mesta snart gå över.
 
 
Mycket riktigt, snart har han rätat upp sig och under tiden har man samlat upp sig för att dra vidare ner mot samhället.
Och det till ljud från ett bälgaspel, hur skall detta sluta.
 

Top

 
Och om vägen är bred, varför inte utnyttja hela vägbanan? Vi har ju f-r f-n betalt vägskatt allihopa 
 
Vid järnvägsviadukten har en saxofonist mött upp. Var kom han ifrån?
De båda musikerna tar en tillfällig scen i anspråk och det blir en improviserad duett på det gamla flaket.
 
 
När luften tagit slut i bälg och lungor försvinner sällskapet i mörkret under viadukten.
Och det blir snart lugnt och stilla runt stationen där ett SJ3000 helgvilar fram till nästa tur på söndag kväll

Top


Top